Synpåverkan och effekt av ögonmotorikträning hos barn som behandlats för tumör i bakre skallgropen

Synpåverkan och effekt av ögonmotorikträning hos barn som behandlats för tumör i bakre skallgropen

Bakgrund: Hjärntumörer är den näst vanligaste cancerformen hos barn. Sena komplikationer är vanliga och kan orsakas av tumören i sig eller av behandlingen (kirurgi, strålning och/eller cellgifter). Vanliga neurologiska komplikationer är påverkan på motorik, språk, kognition, beteende, hörsel och syn. Avseende synen kan det innefatta synfältsdefekter, skelning och nedsatt synskärpa. Det finns även beskrivet att ögonmotoriken kan försämras med symtom som tex dubbelseende, yrsel och svårigheter med läsning som följd. Hur vanligt förekommande nedsatt ögonmotorik är vet vi inte eftersom det inte rutinmässigt undersöks hos barn med hjärntumör. Överlevnaden för barn med hjärntumör har ökat under de senaste decennierna. Det innebär att en allt större grupp lever med olika funktionsnedsättningar, vilket medför ett växande behov av en välfungerande rehabiliteringsverksamhet. Interventioner inom rehabilitering efter förvärvad hjärnskada, inklusive hjärntumör, finns beskrivet tex avseende kognitiv träning och fysisk aktivitet. Gällande effekter av ögonmotorikträning finns det begränsad forskning vid förvärvad hjärnskada av olika genes, men nästan uteslutande hos vuxna individer. Idag genomförs ögonmotorikträning endast vid vissa rehabiliteringsenheter för barn med förvärvad hjärnskada. Syfte: Det övergripande syftet är att öka kunskapen om synpåverkan med fokus på ögonmotorik hos barn som behandlats för hjärntumör. Målet är att undersöka genomförbarhet och effekter av ögonmotorikträning hos barn, som har påverkad ögonmotorik. Resultatet kan ligga till grund för beslut om införande av ögonmotorikträning inom rehabiliteringsenheter för barn som behandlats för hjärntumör. På sikt kan det leda till förbättrad funktion och livskvalitet inom gruppen.